Jag är osäker på varför, men jag hoppas innerligt att jag i september äntligen kommer att få köra bil igen efter det körförbud jag har haft sedan förra årets september. Då drabbades jag av ett epileptiskt anfall, slog huvudet och var tvungen att vårdas på sjukhus i två veckor. Ett kombinerat körförbud och min snart närmande 30-årsdag har tagit en stor psykisk påverkan på mig. Sedan början av 2023 har jag känt mig nedstämd och tystlåten, ofta nedslagen i tankar och otrevlig mot människorna runt mig och det är till stor del att jag placerats i fel fack.
Att få mitt körkort och möjligheten att köra bil trots mina diagnoser var en stor prestation som verkligen gjorde mig lycklig. Men när allt det försvann, kände jag mig som att jag började om från ruta ett och behövde lära mig gå igen. Det var en svår process som ni kanske kan förstå. Därför har jag tänkt vända på skeppet och skapat en tidslinje på positiva månader och tidspunkter som jag ser fram emot.
Maj 2023
Äntligen ska jag åka iväg på en välbehövlig semester för att träffa min släkt och familj i Danmark, och jag ser verkligen fram emot det! Det var flera år sedan jag besökte Danmark senast, så jag är verkligen glad över att få träffa min morfar och resten av min familj igen. Sedan ska jag besöka min mormors grav och prata med henne, uppdatera henne om mitt liv och förmodligen be om ursäkt för att jag inte har besökt henne tidigare.
Jeg vil tale dansk hele dagen lang. Haha.
September 2023
Med stor sannolikhet kommer jag att få tillbaka rätten att köra bil igen eftersom jag inte har haft några fler epileptiska anfall. Jag ser fram emot att äntligen få tillbaka mitt körkort och känna stolthet över att ha återhämtat mig från mina tidigare utmaningar.
Sedan återstår att se vad som händer resten av året, men jag hoppas verkligen att detta blir "mitt år" och att jag kan börja lära mig att köra igen samtidigt som jag också lär mig att acceptera att åka kollektivtrafik och tåg. Det är fortfarande en stor utmaning för mig eftersom jag lider av en fobi för tåg och bussar, vilket påverkar mig dagligen. Jag är så trött på att leva i skuggan av min rädsla, som hindrar mig från att upptäcka allt det roliga som Sverige eller Danmark har att erbjuda. Att behöva känna oro varje gång jag sätter mig på en buss eller ett tåg tar verkligen musten ur mig, och jag är så less på det!
Jag vill vara fri och kunna upptäcka glädje i livet inte enbart Nynäshamn. Blir lite småtråkigt i slutändan trots att vi en gång i tiden var en fin kommun med stora möjligheter.
Tack för att ni har följt med på min personliga resa! I den här bloggen har jag delat med mig av mina utmaningar och svårigheter, men också mina framgångar och mina förhoppningar för framtiden. Genom att kämpa mot mina rädslor och motgångar, har jag lärt mig att ta itu med de hinder som hindrar mig från att uppnå min fulla potential. Jag ser fram emot att fortsätta kämpa och utvecklas, och jag hoppas att mina erfarenheter kan inspirera andra att göra detsamma. Tack för att ni har följt med på min resa, och jag ser fram emot att höra från er igen i framtiden. ❤️🦊
