Skurken!

Detta är inte ett ”synd om mig” inlägg!

Idag ska vi prata om att vara skurken. Skurken kan vara många saker som en ond figur i en film eller så. Men skurken för mig är en person som med mening sårar andra i ens närhet för att skydda dom från dig själv.

Som skurk får man mycket negativitet riktat mot sig och man kan lätt falla om man inte är beredd på det. Skurken vinner sällan och vinner vi så vinner vi i fel mening.

But this is what I get. My reward. And it’s not fair! Oh. Oh. I’ve lived too long.

Doctor Who – The End of Time: Part 2

Varför vara skurken, då?

Jag brukar säga att skurken är den allra sista utvägen. Du har spanat på tusentals idéer om att hålla förhållande eller vänskap vid liv men du inser att det inte finns någon lösning och det är du som är problemet.

Jag har en relation som är på väg mot sitt slut och jag har spanat på massvis med idéer för att rädda det jag förstörde från början. Men det finns ingen lösning hur man än vrider på det. Tyvärr. Det gör ont, men leker man i elden så får man tåla om man blir bränd.

Vi alla lever med hoppet att ”allt kommer vara för evigt”, men i själva verket är det en lögn vi skapar för inte bli sårade. Vi vet innerst inne att allt har sitt slut.. vi vågar bara inte erkänna det för oss själva.

qoute

När ett ljus släcks tänds ett nytt. Som man brukar säga, det ger lugn även fast det bara är tillfälligt.

Jag kommer ha det lite tufft dom kommande veckorna det är ingen lögn, men det går över med tid. Det är inte första gången jag är skurken och ångesten kommer vara där oavsett vad, men det är något jag måste slåss med.

Vad jag försöker förmedla är har ni någon som står er nära umgås så mycket ni kan med den personen som möjligt. Tiden går och ibland kan tiden gå fort. Ta hand om varandra. Lev livet som om det var er sista dag.

Ha det så bra så länge! 💕

What’s going to happend?

Mycket si och så idag. Idag är en sån dag där jag vill gråta, skrika och slå på en kudde på samma gång. Livet är orättvist ibland.

Jag har lyssnat på Scrubs musikal avsnitt med 8 låtar i ett avsnitt. Men min favorit låt är ”What’s going to happen?” i låten så finns det ett stycke som jag kan relatera till lite extra och det är

That’s what’s going to happen. Everything’s okay. We’re right here beside you, we won’t let you slip away. Plan for tomorrow ’cause we swear to you, you’re going to be okay

Men Scrubs är en serie som man verkligen kan relatera till. Det är en stressad dag och psykisk påträngande om inte annat. Men det ska nog gå bra ändå.. ska spara min energi till fikat med en kompis klockan 14:30.

Blir nog några timmar sömn efter fika. Minska risken för att bryta ihop. ha

Ville bara lufta av mig lite. Allting gott.

Inblick i mitt måendet! Varför det inte blir gjort.

Jag har inte skrivit mycket för episod två av Fika med Fox p.g.a. av måendet. Jag vill gärna skriva mer och få den publicerad men just nu har jag otroligt äckliga mardrömmar som sänker mig i botten och när jag vaknar då jag har svårt att skilja på drömmar och verklighet.

Nu har läkaren vart noga och sagt att jag ska ta minst två Propavan innan sängdags för att ”förhindra” drömmarna.

Jag hoppas att det kommer fungera då jag inte orkar att gå ner till Idun och vara rädd för om jag har gjort något i verkligheten. Man blir som en mosad potatis.

Voxra är en stor del av mitt mående är ”stabilt” 😏

För att jag ska hålla måendet i någorlunda i schack så tar jag 5 – 6 lergigan 25 mg om dagen. Får max ta 4 per, Whooops. 🤭

Vissa dagar går bättre än andra helt enkelt. Jag har även fått Mirtazapin Orion 45 mg som tilläggs antidepressiva som jag ska ta på kvällen.

Jag skriver inte detta inlägg för att folk ska tycka synd om mig utan vill ge er en inblick. Jag vill ge er en förklaring varför jag kanske inte alltid svarar på dina meddelande.

Jag ger inte upp med podcasten utan jag lägger energi på att må någorlunda innan jag börjar med det arbetet igen.

Nej ni får ursäkta mig men jag ska snart dra ner på stan för att möta mamma. Ska köpa cigaretter också. Jag bjuder på en selfie på mig och min andra bästa kompis. ≈ fridens lilje.

Lergiganet och jag är bästa vänner. Vi kan inte skiljas.

Rädslan att bli tjock igen

Detta är en grej jag inte velat prata med någon om. Det känns väldigt läskigt att lägga korten på borden och gå ut med detta men samtidigt hur länge kan man gå och hålla det sig för sig själv innan det blir ett ohanterbart problem? Jag skriver inte heller detta för att söka ”Naaw synd om dig” uttryck. Denna blogg är som en dagbok för mig som jag kan komma tillbaka år efter år för att mäta mina resultat (Om man kan säga så).

Åh hur ska jag börja?… Well jag är livrädd för att öka vikt igen… bara ett kg gör mig nervös. Nu när jag har gått ner så mycket och allt känns så bra så har jag fått både positiva och negativa kommentarer på samma gång. Dom negativa är inte alltid menade negativt men för mig blir det det. Det kan vara allt ifrån milda saker som ”Du ser otroligt snygg ut nu” till mer sexuella grejer som man aldrig hört någon säga någonsin till mig innan och allt det gör mig ledsen och obekväm. Minst sagt.

Det här är personer man umgåtts med sen jag vägde mer och dom har aldrig sagt det förens nu. Det milda känns till vissdel bra men resterande känns äckligt och obekvämt. Man känner sig mer som ett objekt än människa, jag är en människa med känslor. Tro det eller ej.

Visst kan man säga att ”fastan” har en liten del i problemet, men det är verkligen inte den stora! Jag mår inte sämre av det, verkligen inte.
Jag äter liksom, men mycket mycket mindre och jag är mer och mer tänkande vad jag stoppar i mig och vad jag ska undvika. När jag tex äter snabbmat så känner jag en stor frustration som ofta leder till ångest som hänger med hela dagen. Sabbar mitt mood rejält och jag är sur och bitter.

Vänner och familj säger saker som sluta med fastan och ät nyttigare istället… utan att ens tänka på hur förhållanden till mat ser ut för en person. Man tar bara för givet att äta nyttigt är en självklarhet för alla.
Det är lite att leva i en fantasivärld.

Innan någon tänker säga ”vad var det jag sa?” så är mitt svar 🦆 💨 jag får hjälp av utbildade personer på WeMind. Jag betalar inte privatpersoner för att säga ”vad var det jag sa?” Jag tar en dag i taget och det är så jag vill hantera denna ”ätstörning” om vi ska ha ett namn på det. Jag vill ta det här i min tid. Nåväl ville mest få ut det idag. Har inte fått i mig kaffe så är seg som bara den 😱

Det är så mycket jag skulle vilja berätta för er men känner att jag tar del för del beroende på hur jag känner när jag skriver ett inlägg om min psykiska hälsa. Mycket som ni inte vet om mig och ni hade säkerligen rynkat på näsan och sagt något i stil med ”Näh kunde aldrig tänka mig det om dig”. Men den historien sparar vi till en annan dag, ok?

Nej nu måste jag göra kaffe annars kommer jag inte överleva dagen. Haha , ha det så bra ~

När man kör med livet som insats.

Jag är helt slut. Jag kom precis hem från Vårsta, då jag hade föreningsuppdrag där idag. Resan dit gick smidigt inga som helst problem. Men när jag är på väg hem så håller jag hastigheten efter vad skylten anger, men man måste anpassa hastigheten då väglaget var blött och det är massa skarpa och skymda kurvor. När jag väl kom till en skarp och skymd kurva så ser jag bakom att en bil vill köra om och jag tänkte inte mycket på det… men sen ser jag en annan idiot som i motsatta fil också kör om så jag var tvungen att fort fort köra in på en en liten stig som tur var fanns där för att jag inte skulle krockat med dessa två idioter. Det var riktigt obehagligt. Att människor inte fattar att man enbart ska köra om när man ser att det går och inte i en skymd kurva. Paniken och ångesten blev lite väl laddat. Ha

Jag vilade en stund vid stigen för att ta en cigarett och andas och för att sedan åka vidare. Men jag är ok 🙂 läskigt men ok.

Det tog energi så ser ut som en zombie. 🧟‍♂️

Jag hatar små vägar och höga hastigheter helt enkelt. Nej nej då väljer jag motorväg alla dagar. 😅

Ska snart åka hem till katten min. Jag är hundvakt för mammas hund. Söt men inte när han snarkar. 😏

Ikväll blir det nog handling av goda saker för sedan en kväll med Scrubs. 😍 kanske ett bubbelbad. 🛀

Men men nu ska jag kolla på tv. 😌 på återseende ~

Hallucinations-dag

Jag har vart helt borta idag. Jag har sett hallucinationer halva dagen. Jag kan säga att mina hallucinationer inte är farliga utan mer obehagligt då man ser någon som inte ska vara där! Jag blir otroligt trött och har svårt att hänga blicken mot kompisar och andra. Det är rent sagt omöjligt att hänga med i deras samtalsämne.

Men visa sig svag är inte ett alternativ för min del! Folk litar inte på mig när jag säger att mina hallucinationer inte är farliga om jag inte fått en blackout så säga. Då är det helt andra saker jag ser, inte ens mänskliga saker. När blackout bryter ut så ser jag monsterliknande monster som viskar att jag ska göra saker mot mig själv. Om man säger som så 😏 Annars vanligtvis blir jag bara trött eftersom jag ser människor överallt.

Illustration av hur det kan se ut. Ungefärligt

Som sagt jag kan befinna mig i ett helt tomt rum men när jag ser hallucinationer så är det människor överallt som bara står där och är tysta. obehagligt om inte annat.

Men nu har jag fått lite mat i magen och det börjar bli lite lugnare.

Nu ska jag dricka kaffe och försöka hänga med i vännernas konversation

Fridens lilje 🕊 ~

Dolittle (2020) + måendet

Den 29:e ska jag med mamma för att se Dolittle på bio. Jag är lagomt pepp då Robert Downey, Jr. spelar Dolittle och han känns liksom rätt för rollen.
Nu när jag inte har SSU att oroa mig för så har jag all tid i världen.

Det känns lite konstigt att inte arbeta med SSU numera. Man går ofta hemma och tänker ”vad ska jag hitta på idag?
Men men det är väl en grej som man får träna in helt enkelt.

Min fasta håller igång och nu är vi inne på 28 timmar och 91 timmar kvar. Jag kan klara det här 👏
Podcasten hålls igång med mycket skrivande… känner mig som en sån där stor författare, minus fame och rikedomar då.

Måendet för mig har pendlat en hel del under januari, men känner mig något stabilare idag vilket är otroligt skönt. Dom dagarna är så få om man säger som sådan.

Mina röster och hallucinationer är inte under kontroll tyvärr. Men till skillnad från många som lever med hallucinationer så är mina ganska milda, det är inga farliga monster eller så. Men när jag mår som allra sämst förvärras dom och gör det näst intill omöjligt att sova eller leva normalt.

Jag måste nog fortsätta med mitt manus för podden innan deadlinen. Så vi får höras vid! <3  Hej då.

”Fika med Fox” teaser

Nu är första avsnittet skrivet och jag börjar på det andra snart!


Idag kommer det säkerligen två inlägg denna och en mer vardaglig. Teasern för Fika med Fox finns nu ute på Spotify och SoundCloud.
Den är jätte kort och berättar lite om vad min podcast kommer handla om. Ni som inte vill lyssna så kan jag berätta att den är uppdelade i delar där jag förklarar om mitt liv från barndomen till vuxenlivet. Jag skulle säga att ämnet är att växa upp! Mycket om machokulturen, mobbning och psykisk ohälsa.

Ni som inte vet vad podcast är så kan man säga att det är inspelad radio. Jag har tidigare nämnt i bloggen att jag häll på med arbetet kring en podcast och nu är min korta korta teaser klar.

!!VIKTIGT:Jag har precis lärt mig garageband så introt kan vara lite högt i början så sänk volymen en aning innan du lyssnar!!

Spotify:
För er med Spotify!
Anchor:
Anchor: För er som inte har Spotify
SoundCloud:
SoundCloud: för dig som inte har Spotify!

Gå tills du inte orkar mer! 💪 + Stenkastning mot buss i Nynäshamn

Hejsan 👋

Nu är jag tillbaka från min 11 km promenad, vilket jag gör varje dag näst intill.
77 km på en vecka 😉 Mitt mående har pendlat en hel del idag. Runt 11 dippade jag ganska rejält och drog mig undan (Var på Idun) och satte mig i musikrummet som var ledigt.
Jag kan inte sätta fingret på vad som triggade igång dippen… något var det i alla fall.

Jag känner mig lite sorgsen över Jakob och Rasmus bortgång. Men det har gått så länge så det borde inte vara det som dippar så mycket, och varför nu i så fall? 🤔

Idag gick min 48 timmars fasta över och det betyder att på en vecka fastar jag sammanlagt 96 timmar på en vecka och det känns bra! Periodisk fasta är fantastiskt för mig!, det är en utmaning för kroppen minst sagt.

Nynäsgård

Stenkastning mot buss i Nynäshamn!

Bilden är från en passagerare ombord bussen som blev attackerad med sten


Läste på en grupp på Facebook för oss boende i Nynäshamn att en buss blivit attackerad med stenar. Man blir otroligt arg när man läser om det! Tyvärr har oroligheter ökat i kommunen den senaste månaderna med bilar som får sina fönster krossade och sjukhuset vandaliseras. Vad håller ungdomarna på med? Jag chansar på att det är ungdomar.

Polisen måste öka sin synlighet även här nere på kvällarna eller evt kamera övervakning.
Nynäshamn skall vara tryggt! Det är vad jag och säkerligen många andra vill.

Jag tycker detta är så sjukt som det bara kan bli.. inser man inte att man sätter andra människor liv på spel? Jag blir arg för att man gör inte sånt. Man blir ledsen också då man tänker på busschauffören & passagerarna säkerhet. Jag tänker inte vara långvarig i detta. Men detta är absolut inte ok! Skamligt av dessa människor. usch.


Med det sätter jag punkt för idag, ha en trevlig kväll

Finaste sötast

Dagen har bjudit på handling nu inför nyår. Samma visa som varje år, en vanlig dag som alla firar.

Jag fick för övrigt mitt nya armband från Nomad. Otroligt glad pojk.

Nomad är underbara på sina läder produkter
Nomad är underbara på sina läder produkter

Efter nyår så kommer jag nog vända skeppet och dra ner på Idun och annat som bråkar med mitt mående. Jag har sen länge vetat vad det är som gör att jag mår dåligt. Nu är det dags att dra sig själv i kragen och säga nu räcker det!

Man kan jämföra det såhär: Det är som om att se ett hus som brinner och man går emot huset och vet farorna men låtsas som ingenting.

Jag har tidigare pratat om att ge mig ut på marknaden för att hitta någon. Men har alltid tvekat, men jag kan inte heller vänta alldeles för länge. Jag kan inte gå och vara olyckligt kär hela tiden.

Jag har ofta funderat på vad jag kunde gjort för att förhindra mig själv från att bli just ”olyckligt kär ” och nu förstår jag vad jag kunde gjort för att motverka det. Men skulle jag motverkat den perioden så skulle jag inte ha en bästa kompis idag. Så egentligen ångrar jag inte mitt beslut utan jag ser det mer som en miss i planeringen.

Som jag nämnde igår så träffade jag en trevlig person igår och fall lite för snabbt. Detta är en känslo-problem jag måste rätta innan det blir ett större problem. Jag skrämmer bort folk när känslorna går före allt annat. Det är inte bra!

Sen var känslorna bara från mitt håll, det förstod jag också. Vi alla drömmer om att få dela livet med någon. Men den drömmen känns liksom inte som en värdig dröm att ha. Jag lever med depression och diagnoser som gör det svårt för en människa som inte har dom problem att falla sig till rätta i ett förhållande. Detta är ingen negativt mot mig utan det är så det är!

Jag känner mig engagerad för 2020 men samtidigt inte. Kanske är en sån där svaj grej.

Men nog om mig… annars blir det en biografi om mitt liv och det orkar ingen läsa direkt.

Hur ska ni fira nyår?