Idag är en riktigt lort dag och jag dippar ganska rejält i måendet just nu och det skapar en slags rädsla då jag inte vet huvudfaktorn varför det dippar. Jag fick en akuttid idag på psykiatrin och jag hade många känslor som snurrande runt som ilska, sorg och på det hade jag en riktig ångest. Ska man gräva i dom olika känslorna

Ilskan - Jag var arg på mig själv och jag känner en slags ilska att jag inte riktigt kan hantera mina problem och jag lastar på mig allt för mycket.

Sorg - Sorg är en vanlig känsla och jag kände mig ledsen och svag att jag var tvungen att be och komma på en akuttid på psykiatrin.

Ångest som ångest, eller vad säger ni? Jag vill trots allt vara en person som uppfattas glad och rätt tänkande men det är en slags lögn som jag byggt upp för att jag vill vara omtyckt och glad. Man brukar ofta säga att ”gräset är grönare på andra sidan” och att vi alla på något sett strävar efter att komma över på andra sidan men helt ärligt det kvittar mig totalt och jag trivs på den ”icke gröna sidan”. Varför stävar vi mot perfektion när vi alla vet att just det ordet är en lögn och vi kan i många fall förbättra oss men vi kan aldrig bli perfekta, tror du på det så lever du kanske i en lögn. Jag hoppas inte denna svaja går in på mörkare territorium utan att den håller sig stabilt och inte går över i någon självmordsplan fas för då blir det svårt för mig och andra och det är inget som jag vill egentligen! Jag fruktar inte döden utan jag välkomnar den men jag är inte klar ännu!

Jag har en hel del kvar att göra och jag kommer göra klart allt i lugn och ro utan att stressa fram dom målen och arbetet. På papper är jag en väldigt stress känslig person som inte riktigt klarar att ha fler bollar i luften samtidigt men det är papper Nicklas och inte den jag är idag! Gillar lite press och tycker det är utmanande med flera problem på en gång och med alla mina verktyg så tycker jag själv att jag har kontroll på allt! Men kanske är det så att jag har för många problem att handskas med just nu vilket lett till dippen men det är en grej jag får ta mig och utvärdera vid ett senare tillfälle. Jag är rädd! Jag är rädd för att denna dippen ska ta mig ner på ruta ett igen och allt arbete jag åstadkommit skall skrivas på papper och göra det ännu svårare för mig i framtiden, den rädslan är värre än döden.

Jag har så kallade ”tredjemansverktyg” som är lugnande medicin men jag står fast att jag ska klara mig utan dom och handskas med problemen utan att jag lägger en extra lager på min mask.

För att summera så jag inte skapar en onödig stress hos er
”Jag är idagsläget inte SJÄLVMORDSBENÄGEN” och hjälp får jag men jag måste börja tänka ännu mer på hur jag hanterar denna ångest så den inte leder till ja just det jag nämnde innan. En tillägg jag har att jag ska kunna öppna mig så här bra för föräldrar och flickvän och alla som är intresserade men jag har ett stort förtroende för just bloggen och jag känner mig trygg här, pågående projekt med andra ord.

Med det så sätter jag punkt för dagens inlägg och önskar er en trevlig dag <3