Nu är det snart nyår och jag har kommit till en insikt att jag måste börja reflektera årets gång och lyfta det som har varit extra jobbigt för mig under året 2022. Jag har haft en hel del hinder som tagit ett hårt grepp runt om min hals som jag aldrig vågat lyfta i en stor skala.
Jag har idag ett någorlunda fantastisk liv med en flickvän, katt och familj som står mig väldigt nära hjärtat. Vad mer kan man begära inte sant? Men vad har varit dom svåra momenten som lett till det negativa då? Jo det har varit en hel del som en brusten man som inte riktigt tänkt till sina beslut utan gått efter första bästa väg.
Jag har sedan 2019 - 2020 gått en väg som var ganska mörk med kärleksbekymmer och dåliga val på den fronten i sig, jag gjorde saker som jag ångrar nu i senare skede. Jag tog på mig en roll som inte riktigt var stabil och jag började överdosera lugnande och andra preparat som i sin tur ledde till några inläggningar på psyk och det var först där jag började inse att denna väg jag har valt fungerar inte och jag måste komma på en lösning med stöttning av psykiatrin och mig själv.
Började spana på en hel del förbättringar med personen i fråga men kom aldrig riktigt fram till en lösning som gynnade båda parterna utan jag valde därefter att ändra min ”söta” attityd till en mer ”känslolös” attityd och tro det eller ej men det funkar. Förr har jag alltid brytt sig om mina vänner eller bekanta före min egen hälsa och det gav mig inget i slutändan mer än smärta, det gör fruktansvärt ont ännu idag!
Men när jag väl ”slutade” bry mig om alla andras problem och fokuserade mer på mig själv så började jag se världen på ett helt annat sätt och jag känner att jag blir ”lyckligare” när jag får tid att inte fokusera på andra utan jag kan reflektera om mina problem. Men att ändra sin attityd mot människor är inte smärtfritt och inget man vinner på psykisk, jag har förlorat en hel del vänner sen den nya bilden av mig kommit fram och jag har inte direkt vänner kvar utan det jag lägger fokus på är flickvännen och familjen då dom är två av dom stora delarna av mitt liv. Jag gillar den nya bilden av att inte bryr sig så värst mycket om andra bekantas liv utan väljer att fokusera på det som är viktigast!
2022 var ett år som också var jobbigt då jag började få epilepsi anfall som blev allt mer värre! Det värsta anfallet jag fick var att jag ramlade i trappuppgången och slog i huvudet och fick en blödning som i sin tur resulterade i en resa till SÖS och rehabilitering i två veckor. Men man insåg på sjukhuset att jag behövde medicinsk hjälp och rehabilitering för att jag ska kunna ha en chans att återhämta mig och jag fick båda dom delarna och fungerar mycket bättre med ”FÅ FÅ FÅ” anfall. Det går framåt på den fronten vill jag säga och jag har inga direkta planer på att sluta leva mitt liv trots epilepsin och mina diagnoser.
Jobbar idag inom daglig verksamhet med posthantering som huvudfokus och jag var mycket skeptisk till daglig verksamhet då jag inte riktigt kände att jag gjorde nytta igenom att pyssla, lämna frukt eller andra former av daglig verksamhet men posthantering och fixa kaffemaskiner är något jag vet skapar glädje hos människor inom min verksamhet och jag tycker själv att jag påverkar mitt arbete och känner att jag gör en stor nytta. Plus så får jag ”öva” att vara snäll och social i ca två timmar tre gånger i veckan.
Även fast mitt förflutna alltid kommer att förfölja mig resten av livet så är det inte meningen att den ska stoppa mig utan mer att den ska hjälpa mig att inte hamna fel igen. Psykiatrins uppgift är som sagt inte att göra dig ”frisk” utan det arbetet är på ditt ansvar med hjälp och stöttning av vården. Visst kan man få hjälp med antidepressiva och stödkontakt men det är DU som måste dra lasset och söka hjälpen och anpassa dig med nya verktyg.
Jag ska försöka försöka att få ett avslut på detta inlägg innan det blir allt för långt! Jag saknar mina gamla vänner och har ändå fast min nya bild en tanke om hur ni mår och jag hoppas innerligt att ni har hittat er roll i livet. Jag har inte hittat helt rätt ännu men jag har en fantastisk flickvän, katt och familj och även fast jag kanske inte visar det så är jag ”lyckligare” än dåvarande Nicklas var!
Jag vill även rikta ett stort tack till min före detta chef på Götgatan och säga tack för att du gav mig en chans att få arbeta på din butik och inte såg ner på mig för mina diagnoser. Jag hoppas innerligt att 2023 kommer bli ett start skott som kommer våga utmana mig själv i att åka hiss, kollektivt eller att vara en bra pojkvän.
Livet är kort så gör det bästa du kan för att förbättra den tiden vi har på denna jord tillsammans. Jag önskar er en fantastiskt nytt år och hoppas att erat år kommer vara fantastiskt.
