Fyfasiken vad jag hatar vinter och snön – kallt och ruggigt.

Ahoy! igår morse när jag vaknade och såg snön så tänkte jag lite shit vad hände?

Det har ju vart super fint väder förra veckan och nu detta! Nej! Jag är en sådan människa som verkligen avskyr vintern och snön, det finns inte ens på min gilla lista. Dock så finns många punkter som är på min inte gilla lista såsom snön, Espresso house kaffe och svensk surströmming. Dock så finns det saker jag gillar såsom whisky, Coca cola och alkohol i överlag. Igår drack jag en hel flaska vin själv och känner att det kanske var en aning för mycket för min del och borde slutat efter andra glaset.

Alkohol har börjat bli en stor del av mina helger, man börjar bli lite orolig. Dom senaste helgerna har det vart alkohol i stora mängder när man sitter hemma ensam. Kanske dricker jag för att dämpa ångesten men den kommer ofta tillbaka dagen efter, så man vinner inget på det egentligen. Det kanske är bra om jag lyfter detta med WeMind för att se om det kan vara något underliggande som gör att jag dricker så mycket.

Jag har ändrats i mitt beteende från snäll och rar till bitter och arg. Är så less på att människor kommer och vill ha hjälp men när man själv behöver hjälp så blir man nekad. Har stött på detta problem nämligen ganska nyligen.
Jag hjälpe en ”vän” och sen några veckor senare så mådde jag dåligt och behövde prata och blev bortkastad typ.

Jag är inte mig själv längre! Vem jag kommer bli vet jag ej men det skrämmer mig. Men vi får avvakta och se vad som händer men jag fortsätter mitt arbete på WeMind för bättre mående.

Nej nu ska jag dricka mitt morgon kaffe, ha det så bra <3

Det är inte synd om mig – ångesten tog över

Titeln är enkel ”Det är inte synd om mig – ångesten tog över”. Jag har inte vart tydlig nog med att poängtera att det är inte synd om mig. Anledningen till att jag skriver statusuppdateringar från SÖS, psykakuten m.m är för att jag inte vill oroa er och svara på 1000 olika pm.

Själva tanken med mina bilder och uppdateringar är inte för ”Awww han vill bara ha uppmärksamhet” utan mer för att berätta jag är här så folk inte undrar om jag inte svara på messenger eller WhatsApp. Sen att min kommentarsfält blir överröstad av snälla och varma hälsningar det är alltid varmt för hjärtat. Ångesten tog över men vann inte denna gång!

Kvällen – när ångesten kom

Vill inte gå in på detaljer men kortfattat så bjöd kvällen på alkohol och mer mediciner än jag fick ta. Ni kan säkerligen lista ut resten. Slutade med att jag självmant efter typ en halvtimme ringde mobila teamet som gjorde en bedömning att jag skulle åka in. Ångesten för mig är alltid jobbigaste på kvällen dessvärre, gör mig lite mer sårbar. Inte för att jag är rädd för ja, men ringde mobila teamet för er och inte mig.

Kommer speciellt ihåg när ambulans personalen sa att jag skulle dricka kräkmedicin för att få ut tabletterna ur systemet. Alltså förstå paniken. Det var en tjock svart massa som smakade pyton, usch hemsk smak 🤮 kräktes som en häst. Tooo much information Nicklas.

Det svarta på min läpp är kräkmedlet.

Psyk är inte heller en semesterort utan en insats för folk som mår dåligt.
Sen att vi blir överröstad med fem måltider per dag, det är bara en extra bonus. Haha. Som jag nämt tidigare i bloggen så vet jag att jag alltid kommer vara sjuk, ingen tillbaka väg. Jag är dock tacksam för sjukvårdspersonalen här inne på avdelningen i Nacka, utan dom hade jag nog inte orkat så länge som jag gjort. Vill också tacka min familj även fast psykisk ohälsa kan vara svårt att förstå.

Så budskapet är så enkelt men ändå svår att tolka! Jag lägger upp för att informera er och endast det, sen om man får någon typ ”krya på dig” så uppskattar jag det. Men är inte ute efter ”åh så synd om dig”.

Hänger ni med? För jag hänger inte med själv typ. Vill bara ge er informationen så min inkorg inte blir full.