Konventets värde - gemenskap och kärleksfull samvaro

Konventets värde - gemenskap och kärleksfull samvaro

Vardag

Snart är det dags för Närcon Vinter, och i förberedelsernas rus har jag börjat fundera över värdet hos olika konvent runt om i världen, särskilt de med östasiatiskt tema. Många deltagare kommer från en känsla av ensamhet och är ofta introverta, särskilt om det är deras första gång och de kanske inte har många vänner från början.

Festivaler som Närcon och konvent som Picacon & Foxcon utgör en gemensam plats för introverta och blyga individer. Konceptet innebär att många människor samlas, och trots små konversationer och initial känsla av ensamhet övergår det till en känsla av tillhörighet och trygghet.

När jag började delta i östasiatiska konvent runt om i Sverige var jag mycket tillbakadragen, nästan extremt introvert. Efter att ha deltagit i några evenemang träffade jag många fantastiska människor, några av dem har jag tappat kontakten med medan andra hälsar jag på när jag ser dem på stan.

Jag & Patrik som hängde på någon butik i Stockholm - 2014

Tro det eller ej, men tack vare Patrik fick jag en grupp människor att umgås med, även om vi alla befann oss i en något udda dynamik där vi tillbringade nätterna vakna och köpte den billigaste energidrycken på ICA. Vi hade inte direkt en aning om vad vi höll på med, men stämningen var trevlig och ensamhetskänslan var aldrig påtaglig.

Därefter ligger allt i din hand – din personliga utveckling!

Jag valde ändå att dra mig tillbaka och bryta alla band med människorna i min krets av olika anledningar, men jag gjorde det medvetet och var medveten om konsekvenserna. I början var det oerhört påfrestande och jag föll in i en djup depression. Det berodde inte bara på att jag bröt banden utan också på en kombination av ensamhet och personliga problem som jag brottades med.

Men jag kämpade vidare och idag trivs jag faktiskt bäst när jag är ensam utan en stor vänkrets. Stora vänskapsgrupper leder ofta till problem, där drama alltid verkar dyka upp. Det kan vara kärleksproblem, eller något ännu värre som narkotikamissbruk eller skulder.

Min psykiater läkare sa till mig att om jag ville ha en chans att må bättre var jag tvungen att sluta ta på mig andras problem. Min initiala tanke var ett mentalt "fuck you", men samtidigt insåg jag att han hade rätt. Jag måste inse att jag inte alltid har det bäst och istället fokusera på mig själv tills jag känner mig stabil igen.

Även om jag kanske inte alltid har spelat mina kort rätt tidigare, eller ens idag, så har jag kommit att förstå spelet lite bättre än förr och jag strävar dagligen efter att förbättra mitt spel. Människor utvecklas kontinuerligt och vanligtvis är det till det bättre – det är det som gör oss unika, inte sant?

Onsdagsbrevet

Som medlem har du möjligheten att få "onsdagsbrevet" direkt till din e-post. Det är ett nyhetsbrev där jag delar med mig av mina tankar och annat som inte har publicerats på bloggen än. Om du gillar nyhetsbrev eller bara är nyfiken är du välkommen att skapa ett gratis konto på min blogg för att följa mina äventyr.

Slutord

Vanligtvis brukar människan hitta en plats som passar dem bäst, men det är en uppgift som kräver engagemang och arbete från ens egna sida – det kommer inte automatiskt.

"Kämpa framåt och inte bakåt" är ett uttryck jag ofta använder, och det stämmer; vi ska sträva framåt och inte bakåt. Med det sagt vill jag ge er något att fundera över med detta uttryck, och jag hoppas att ni finner det fack som passar er bäst.

Med dessa ord önskar jag er en trevlig måndag. Var rädda om er därute. 🦊💙


Nicklas Fox

Nicklas är en 30-årig person med ett passionerat intresse för att lyfta frågor kring psykisk ohälsa.