🕊️ Tankar efter pappas bortgång

Den första maj nåddes jag av beskedet att min far somnat in efter en lång tids sjukdom, och man frös till av rädsla inför framtiden. Jag vet att jag inte är den enda i världen som har förlorat en förälder – men man är aldrig beredd på det där samtalet.

I min tro tror jag att Gud testar mig i extrema situationer – inte för att reta mig, utan för att göra mig starkare. Då jag är ensam dödsbodelägare och arvinge är det jag som måste ta hand om allt det juridiska, inklusive bouppteckningen och begravningen. Det är ganska mycket för någon som mig och med mina diagnoser, men jag tänker inte svika Gud eller pappa i efterarbetet. Jag ska göra det bra och korrekt, så att den sista vilan sker i frid och inte i kaos.

👨🏻 Pappa

Jag tänker att ni ska få en kort presentation av vem min far var och hans bedrifter här i livet – från det svåra till det vackra.

Pappa var en väldigt snäll man. Han var ofta den som bjöd sina vänner på en runda i baren, men hamnade ibland i fel sällskap och i kärlekar som han trodde skulle vara för livet – men som visade sig vara fel. Det satte honom ofta i frustrerande situationer. Trots det var pappa godhjärtad, även när hans alkoholproblem växte.

Efter några år i Stockholm flyttade han hem till Norrbotten och slutade dricka. Det blev en vändpunkt.

Första gången jag skulle hälsa på pappa efter flytten till Norrbotten kändes det konstigt – jag hade sett honom nykter förut, men aldrig nykter hela tiden. Jag var lite nervös. Men pappa var roligare än någonsin. Vi satt och kollade filmer och snackade – det var en supertrevlig omväxling. Jag fick till och med en cykel att åka runt på i lilla Råneå. Jag vet inte vart den cykeln tog vägen, men det spelar ingen roll. Pappa var en helt ny man, en som stod rak även i motvind. Det var häftigt att se hur han kämpade för de små sakerna i livet.

När han bodde i Stockholm och drack mycket var han ändå min "hjälte", även om han ibland agerade som en skurk på grund av alkoholen. Efter flytten till Norrbotten försvann den skuggan, och han blev en starkare hjälte än han någonsin varit.

Pappa älskade alla – särskilt våra fyrbenta vänner. Ibland fick han besök av två stora rottweilers i sin bostad i Råneå. Det finns en bild där båda ligger i soffan med pappa i mitten. Det var trångt – men det gick. Haha.

🙋‍♂️ Jag

Hur har jag det i denna process?

Jag har förstått att pappa inte längre vandrar här på jorden, och det gör mig låg, såklart. Men sorgen har inte slagit mig så hårt, eftersom jag var förberedd på att det skulle ske – och jag tror att han har det bra däruppe, tillsammans med våra andra vänner.

Jag har lagt allt mitt fokus på begravningen och allt runt omkring. Visst känner jag en sorg inom mig, men det har inte fallit några tårar ännu – och kanske gör det inte det heller, på grund av min tro och vissheten om att han äntligen fått ro.

Jag bearbetar på mitt sätt – ett sätt många kanske inte känner igen. Jag håller det inne tills det inte går längre, och fokuserar på arbetet för att lindra den värsta sorgen. Jag har min inre sorg under kontroll. Pappa och jag brukade säga det klassiska ordspråket: "En dag i taget." Det lever jag efter nu.

🔮 Framtiden & slutord

Framtiden kommer kännas tom utan dig och dina korta samtal. Du började alltid med:
"Hej Lilleman, vad gör du ikväll?"
Och jag svarade alltid:
"Hej kompis, nä inte mycket, bara tar det lugnt – och du då?"

Det var vår lilla ritual. Lite grå, kanske, men så fin i sin enkelhet. Vår kemi var stark.

Jag vågar inte se allt för långt in i framtiden, men jag kan lova att jag kommer föra ditt minne vidare tills den dag jag själv dör – och jag ska hålla kontakten med vår familj i Norrbotten. Jag ska bara bli klar med allt det praktiska först, innan jag kan börja med det arbetet fullt ut.

2025 har varit ett skitår för mig. Jag har förlorat två familjemedlemmar och en älskad djurvän. Men trots allt detta hoppas jag innerligt att 2026 blir ett bättre år.

Man ska inte prata om döden för mycket, men ett tips till er andra är att skriva ett vitt brev i tid – så att era anhöriga vet hur ni vill ha det när ni går bort. Jag kör från scratch – utan något sånt. Men det kommer lösa sig. Jag ser till det.

Med det sagt: ha en trevlig söndag. 🦊

Älskar dig, pappa. ❤️